Lång promenad och kaffe latte.
När nikotinbegäret krävde blev tanke till handling och jag gick och köpte snus. Som den duktiga människan jag ibland tror jag är - men mer sällan försöker vara - så tog jag med mig soporna, plockade på mig hörlurarna och letade till och med fram solbrillorna och begav mig ut på en långpromenad. Medvetet så gav jag fan i att sätta på mig klockan och satte mobilen på flygplansläge för att inte bli störd. Jag kanske inte gick långt eller särskilt länge men jag hann tydligen gå tillräckligt länge och långt för att gå vilse (i Sätra!). När jag till slut fann mig till Statoil och mitt andra beroende hade tagit vid (koffein) så bestämde jag mig för att lyxa till det med en stor kaffe. Till min bestörtning så råkade jag trycka på "Stor Kaffe Latte" istället för "Stor Kaffe". Höll på att bryta ihop. Så jag begav mig hemmåt med en bulle och en kaffe latte som till en början smakade gammal fotsula. Men allt eftersom så blev jag lite fäst vid den mjölkiga kaffedrinken. Men så trendig är jag inte. Jag gillar nog kaffe bättre.
Dygnsrytmen har kommit ikapp mig.
Det dysfunktionella har blivit normalt. Vaknade halv sju imorse. Kunde inte somna om. Tre timmar var all sömn jag behövde tydligen. Kroppen är full av energi, huvudet är proppat med tankar. Ännu en dag stundar i den relativa tillvaro vi kallar livet.