Bloggerattack.
Kaffehyper och spotifytaggad och lördagsglad. Ett starkt behov av att med ord förmedla den överskottsenergi som finns. Men det är som och Lina kom fram till. Orden sviker mig. Jag behärskar dom bara vissa tider på dygnet. Efter klockan nio på en helgdag blir den verbala delen av min hjärna förlamad av den sociala drogen vi kallar alkohol. Efter klockan 11 är jag bortom all räddning. Resten sköter sig själv. Men självömkan över alla mina akilleshälar leder inte till någonting förutom förtvivlan och misär. Istället gör vi det jag så hårt försökt göra den senaste timmen: vi taggar till spotify och försöker intala folk - och inte minst sig själv - att man är en fullt fungerande individ trots alla sina fails och konstigheter. Att försöka formera meningar med konstiga ord på blogger är kanske inte den bästa terapimetoden. Men det är en perfekt kanal för de konstiga utlopp av o-normalhet man för stunden känner att man behöver göra. Man kanske istället ska slå på stort och lägga sig i badet? Eller kanske städa klart?
